Ny webbplats: Carl Johan Ljungberg – Humanistisk Förnyelse

En

ny WordPress-blogg eller webbplats har startats, där Carl Johan Ljungbergs och föreningen Humanistisk Förnyelses verksamhet kommer presenteras. Carl Johan är, som många läsare här vet, en av Sveriges mest kända konservativa skribenter och debattörer, en fin humanist, Burkeforskare, kännare av Irving Babbitt, och Claes Ryns närmaste och mest kände svenske lärjunge. Jag har, som denna bloggs regelbundna läsare också vet, flera gånger nämnt honom i mina inlägg här.

Carl Johan är född 1949 i Stockholm; bedrev vid 1970-talets början akademiska studier i Heidelberg, arbetade som projektsekreterare för Medborgarna, politikerna och den offentliga sektorn 1976-1978 hos prof. Daniel Tarschys; forskade därefter i USA under Ryns ledning (Ph.D. i Politics, Catholic University of America, 1983); var sedan under lång tid projektansvarig hos Timbro, Näringslivets Fond och City-universitetet, 1984-1997 (det var vid början av denna period, efter hans återkomst från USA, som jag lärde känna honom), och gjorde en avgörande insats inte minst som arrangör av Timbros s.k. sommaruniversitet, dit han bjöd in och därmed introducerade en rad prominenta tänkare och forskare från såväl Europa som Nordamerika; och var därefter ansvarig för forskningsprogrammet Den svenska socialstaten med prof. Hans L. Zetterberg, 1993-1997.

Carl Johan var också en drivande kraft i Konservativt Idéforum, alltifrån början under 70-talets första hälft och fram till dess upphörande vid mitten av 80-talet. Där var han tidigt i nära kontakt inte bara med Ryn utan också med exempelvis Tage Lindbom; på 90-talet tillhörde Carl Johan den krets kring den senare som jag tidigare skrivit om här. Han har också länge varit aktiv i Mont Pelerin Society, och idag deltar han även i det nya Vanenburg Societys internationella möten (rapporter om dem finns på Tradition & Fason). Carl Johan är vidare medlem i The Academy of Philosophy and Letters (se min länklista). I Stockholm har han i många årtionden varit ett välkänt ansikte i flera viktiga sällskap och föreningar.

Förutom en mycket stor mängd artiklar av vilka många skulle förtjäna att samlas i bokform – Carl Johan har alltifrån 1970-talet regelbundet medverkat som politisk debattör (främst idédebattör) och kulturskribent inte minst i Svenska Dagbladet och Svensk Tidskrift, men också på många andra håll – har han utgivit Tankar om det goda samhället (red., m. Tyrgils Saxlund, Holms gårds tryckeri, 1979), Livschanser och välfärd (med andra, SNS, 1987), Förnuft och inlevelse: Burke mellan upplysning och romantik (red., m. Per Dahl, Timbro, 1990), Socialstatens ungdomar (CU Press, 1996), Irving Babbitt: Etik, demokrati och ledarskap (Prisma, 2002), Sven Fagerberg som romanförfattare och polemiker (Timbro, 1999), I röda tankespår: Svensk skönlitteratur som vägröjare för välfärdsstaten (ProVita, 2006), Edmund Burke (SNS Pocketserie, 2008), Gunnar Unger: En stridslysten drömmare (Klubben Brunkeberg, 2009), och Betongväldet: Om socialdemokratins kontroll och maktfullkomlighet (m. Christian Swedberg och Jakob E:son Söderbaum, Empron, 2007). Avhandlingen, The Liberalism of Edmund Burke: The Idea of the Constitution (1983), Carl Johans tyngst vägande arbete, har tyvärr ännu inte bearbetats och utgivits i bokform, men han har flera gånger övervägt att göra det och därvid naturligtvis uppdatera den med nya insikter och diskussion av senare forskning. F.n. arbetar han med en bok  om Wilhelm Röpke. Carl Johan har även varit verksam som översättare, och står bl.a. för den svenska översättningen av Friedrich von Hayeks The Constitution of Liberty (Frihetens grundvalar, Ratio, 1983).

Föreningen Humanistisk Förnyelse bildades – jag lånar här Carl Johans egna formuleringar i den korta presentation han använder i den nya bloggen – av Carl Johan på 1990-talet i en krets som varit aktiv med kursverksamhet hos Näringslivets Fond, och har därefter drivit humanistiska sommaruniversitet med fördjupande inslag om Europa- och bildningsfrågor. I anslutning till den klassiska humanismen och personlighetstankens idé om självutveckling vill föreningen belysa hur kontakt med litteratur, historia, filosofi, teologi och konst gör det lättare för yngre individer att nå distans till sig själva och utvecklas som personer och i arbetslivet.

Själv delar jag inte alla Carl Johans ståndpunkter eller hela hans version av konservatism. Vi skiljer oss främst i synen på eller förståelsen av den klassiska liberalismen (libertarianismen), kapitalismen och borgerligheten. Men den ovan antydda humanistisk-filosofiska tradition Carl Johan står i gör att det självklart finns oerhört mycket i hans författarskap och föreläsningar genom åren som går utöver och ligger bortom dessa skiljaktigheter, och som verkligen är av största värde och betydelse även för mig. Vår rika dialog genom åren har varit fokuserad på detta.

Nu kommer förhoppningsvis en stor del av hans skrivande, både nya texter och äldre publicerade men svårfunna, att lätt bli tillgängliga på den nya webbplatsen, Carl Johan Ljungberg – Humanistisk Förnyelse.