Tage Lindbom: Sancho Panzas väderkvarnar

Norstedts, 1962

Baksida:

Fil. dr Tage Lindbom är chef för Arbetarrörelsens arkiv. Från denna utsiktspunkt har han som få andra kunnat följa de politiska ideologiernas framväxt och förverkligande – sådant det nu blivit. Mot idéhistorisk bakgrund analyserar han här nutidsmänniskans situation: hans framställning har både bredd och djup – och en betydande skärpa. Han konstaterar att liberalismens oförmåga att hävda det andligas primat lett till intressemänniskans seger, till en samhällsutveckling där liberalismens inre moraliska frihetskrav är tillspillogivna värden. Med frenesi angriper han de nivellerande jämlikhetssträvandena, de som leder ut i de stora vegetativa träsken:

“Aldrig har väl i mänsklighetens historia avstånden mellan de proklamerade avsikterna och de praktiska strävandenas verkliga riktningar och resultat varit större. Aldrig har väl storhet och ömklighet levat i en sådan fantastisk symbios som i den moderna socialistiska arbetarrörelsen.”

Huvudtemat i hans skrift är att förkunnelsen om människan som tillvarons härskare är falsk. Liksom Sancho Panza får uppleva tomheten i den tillvaro, där man fått allt man önskat sig, står nutidsmänniskan utan fotfäste. Först när människan underkastar sig det gudomliga herraväldet kan hon återfå sitt värde och sin värdighet.