Drömmare

Maupins nya optimistiska trumpianism kontrasterade förstås, som jag noterade, skarpt mot Fazis, Nortons, och i synnerhet Mckays analyser. Den sistnämnde har nu följt upp sin kommentar till mötet mellan Trump och Zelenskyj i Vita huset med en längre analys av läget efter den sataniska respons på Trumps fredsinitiativ som är bankkartellen Europas 800 miljarder euro för nya krigssatsningar.

Mckay visar varför de alla - liksom även Trump själv - är hopplösa drömmare. Han kan göra det eftersom han tar in fler fakta, dimensioner och perspektiv, och har ett större analytiskt-begreppsligt instumentarium till sitt förfogande. Därför når han djupare än de andra nämnda kommentatorerna. I större utsträckning kan han synliggöra de principiella systemgivna gränserna för det imperialistiska västs självrestriktion av den typ såväl Maupin som traditionella konservativa och paleokonservativa önskar, tror på, och nu - som i USA de ledande publikationerna inom denna riktning, Buchanan-grundade The American Conservative och Chronicles - vill se i Trumps fredsinitiativ.

Maupins hopp är legitimt och taktiskt riktigt under förutsättning att han i sin nya innovationism inte tappar bort marxismens delsanningar; det pekar framåt, i riktning mot den nya, uppdaterade, konservativa socialism som vår tid förhoppningsvis är på väg att utveckla “i världsmåttstock”, för att använda ett i 60- och 70-talsvänstern populärt uttryck. Den anti-neokonservativa konservatismen, i dess amerikanska form, har däremot misslyckats, konstaterade Claes Ryn i sin senaste bok. Och utöver de orsaker han analyserar har den gjort det därför att den helt enkelt i sig är otillräcklig för atlantsystemets självrestriktion; dess misslyckande är rent principiellt givet genom systemets egen karaktär och grundläggande verkningssätt.

Därför måste restriktionens och de överordnade värdenas konservatism frigöras från dess begränsningar och bli en del av det nödvändiga systemskiftet. Omvänt är detta nödvändigt också därför att endast den kan tillföra det kulturella, filosofiska och andliga innehåll som en Mckays åskådning saknar.