Rockhill och det intellektuella världskriget

Rockhill samtalar med Mckay och Kit Klarenberg i senaste avsnittet på deras kanal Decline and Fall om sin nu utkomna nya bok, den första delen av en planerad trilogi med den gemensamma titeln The Intellectual World War. På Decline and Falls substack beskrivs avsnittet så här:

“In this very special edition of the ‘Decline & Fall’ show we speak to Gabriel Rockhill about his new book ‘Who Paid The Pipers Of Western Marxism’. We explore the cold war origins of western Marxism, the heavy investment in it by the CIA and why we need to see cultural institutions as a mechanism for reinforcing ruling class power.

We also look at how the pro-imperialist left were used to undermine the USSR and why this work has continued into the era of the color revolution[s].”

Foto: Prairieskool92

På kanalen kan man se avsnittets kanske roliga men orättvisa bild som kommer upp när man delar länken, en bild som ska illustrera sambandet mellan Trotskij och västmarxismen, Hollywood och hippieismen. Detta är komplext: både Trotskij och hippieismen var mer och annat än kompatibel CIA-vänster, men det finns en poäng rörande det helhetliga vänstersammanhang som historiskt tog form i väst. Anledningen till att jag inte tar med bilden här är dock bara att den är för ful och förmedlar fel känslor vid läsningen. Väldigt många sådana bilder från YouTube är för fula och smaklösa. När jag inte länkar till YouTube med hela bilder beror det på detta; någon gång har dock kanske en bild som egentligen är för ful råkat komma med.

Efter avsnittet skrev – apropå det lika intensiva inomkommunistiska kriget – Mckay: “Judging by the amount of embittered whining from trotskyites about our interview with Gabriel Rockhill yesterday I declare the episode a great success.”

Trots de analytiska sanningarnas nödvändighet måste man konstatera att det här ibland kan kännas som om vi inte är så långt ifrån Proletärens gamla praktik – på den tid då dess parti hette KPML(r) – att dela ut “Månadens ishacka” till, med Internationalens ord, “var och en som inte svor på att Trotskij och alla som ansågs besmittade av hans idéer var agenter för Gestapo, CIA och andra säkerhetstjänster”. Det framstår kanske inte som något entydigt framsteg.