Tolkien

Även svenska Tolkienkännare tycks regelmässigt uttala namnet Tolkien fel.

Rätt engelskt uttal är Tolkiin, med, tror jag, ungefär lika betoning på båda stavelserna (jag undviker fonetisk skrift i mina inlägg om uttal, men det är möjligt att det inte alltid är bra och att jag måste sluta med det). Det sista lär vara omstritt – kanske uttalar även jag namnet fel, men jag har känt åtminstone en person som kände Tolkien, en äldre Fellow vid Jesus College, och har hört honom diskuteras även av andra oxonianer, bl.a. på the Inklings’ pub, The Eagle and Child, och som jag minns det uttalade alla namnet på detta sätt.

Är det felaktiga uttalet, där både i:et och e:et uttalas, något allvarligt? Jag tror inte det.

Förr uttalades utländska namn ofta helt på svenska, utifrån sin stavning. Ingemar Hedenius lär exempelvis inte ha uttalat filosofen Humes namn som Joom, utan som Ume (älv), plus ett H (och Hedenius måste ha föreläst mycket om honom). Internationella namn ändrades också ofta från respektive annat språks form till svenskans, särskilt när de bars av kungligheter. Charles III skulle exempelvis självklart blivit Karl III; Karl I och Karl II heter väl aldrig Charles i äldre svenska historiska verk. Omvänt blev våra Karlar Charlesar i England. Sådana anpassningar tillämpades som självklarheter i hela Europa.

Men även om ett svenskt uttal är helt acceptabelt, är det litet intressant att just detta engelska namn, på en under så lång tid så måttlöst populär författare, utan undantag (eller åtminstone undantag som jag hört) uttalas fel (“fel”) av svenskar som annars är så angelägna att använda engelska språket.

Men det är förstås ett ovanligt namn. Av tyskt ursprung. Å andra sidan kommer jag på rak arm bara på ett engelskt ord som slutar på -ien och där båda vokalerna uttalas (och i:et som svenskt i): alien.