Jan Olof Bengtsson

Kort intervju i förra veckan med förträfflige italienske analytikern och Europatänkaren Thomas Fazi som jag ofta hänvisat till, om Europas politik gentemot Ukraina och Israel, insatt i det större globala sammanhanget. Fazis senaste artikel – i UnHerd – är Trump’s Ukraine endgame: An American retreat will be disguised as peace . Se också rubrikerna på och läs det 15-tal andra artiklar han publicerat på samma ställe sedan jag senast nämnde en här i våras. Mer finns bl.a. på ha

Återigen ställs vi inför frågan i vilken utsträckning Trump överhuvudtaget kan verka för fred. USA:s aggressiva utrikespolitik styrs sedan evigheter generellt och i grunden av ett enhetligt imperialistiskt systemtvång som är helt oberoende av indidivuella presidenters och andra makthavares förståelse, vilja och strävan. Systemet kräver för sin själva överlevnad unipolär hegemoni och ekonomisk kontroll och exploatering av den övriga världen – och alltmer så p.g.a. dess nu acc

Maupin är , i samtal med Garland Nixon, nöjd med toppmötet i Anchorage och fortsätter inordna det i sin större vision , ser det som ett litet steg i riktning mot dess förverkligande. Positiv är även Pascal Lottaz. Som motvikt kan man ta del av Brian Berletics oförändrade pessimistiska realism, före såväl som efter mötet, som exempelvis Mckay, trots ideologiska skillnader, i stort kommer instämma i.

Maupin är , i samtal med Garland Nixon, nöjd med toppmötet i Anchorage och fortsätter inordna det i sin större vision , ser det som ett litet steg i riktning mot dess förverkligande. Positiv är även Pascal Lottaz. Som motvikt kan man ta del av Brian Berletics oförändrade pessimistiska realism, före såväl som efter mötet, som exempelvis Mckay, trots ideologiska skillnader, i stort kommer instämma i.

USA:s store fredlige stadsbyggare Caleb Maupin försöker inför Trumps och Putins planerade möte i Alaska senare i veckan ena och förbinda världen, utifrån sin “innovationistiska” politiska åskådning.