- 28 okt. 2025
Den av Blavatsky och teosofin starkt påverkade amerikanske esoterikern, författaren till The Secret Teachings of All Ages (1928) och grundaren av The Philosophical Research Society i Los Angeles, som behandlades av Mitch Horowitz i detta föredrag.
Karaktäristiskt nog använde Hall, som Wikipedia tycks korrekt framställa det (jag har själv inte närmare studerat Hall, och har såtillvida ingen särskild anledning att skriva om just honom – vad jag gör här, och anser vara motiverat att göra, är bara att jag noterar hans existens och den betydelse den numera verkar anses ha haft), sin esoterism för utformnigen av ett eget bidrag till föreställnigen om den amerikanska exceptionalismen:
“In 1942, Hall spoke to a large audience at Carnegie Hall, on ‘The Secret Destiny of America,’ which later became a book of the same title. Through a series of stories, his book alleged that a secret order of philosophers created the idea of America as a country based on religious freedom and self-governance. In one of the stories that Hall cites as evidence of America’s exceptionalism, he claims that an angel was present at the signing of the Declaration of Independence, and inspiring them with God’s words. President Ronald Reagan is reported to have adopted ideas and phrasing from The Secret Destiny of America (1944) in his speeches and essays for his allegorical use of the City upon a Hill. Historian Mitch Horowitz has brought attention specifically to Reagan telling the story of an ‘unknown speaker’ at the signing of the Declaration of Independence and America’s assignation ‘to fulfill a mission to advance man a further step in his climb from the swamps.’
Hall returned in 1945 for another well-attended lecture at Carnegie Hall, titled: ‘Plato’s Prophecy of Worldwide Democracy’.”
Han sägs också ha varit “on friendly terms” med Reagan, som, “according to Hall’s fellow lecturer at the Philosophical Research Society, Stephan A. Hoeller, even visited him at his office.”
Liksom Henry Wallace visar Hall således nödvändigheten att med adekvata filosofiska och historiska instrument – och inte bara de babbittska, även Guénons teosofikritik skjuter direkt in sig på de här manifesterade tendenserna – djupanalysera den karaktäristiska helhetliga åskådning som under 1900-talet tog form i väst i mötet mellan den esoförstådda andligheten och den samtida politiken och allmänkulturella och sociala sensibiliteten.
- 27 okt. 2025
1972
- 26 okt. 2025
En avvikande titel i Lindboms produktion såtillvida som den nästan helt håller sig inom en biblisk ram och saknar hänvisningar till sufismen, buddhismen, vedanta och den traditionalistiska “skolans” ledande tänkare.
Christian Braw hävdade därför i sin recension att den uttryckte Lindboms teologi. Braw hade dock inte Guénons specifika definition av teologins begrepp (i relation till den västliga differentieringsprocessens tidiga faser under antiken, “traditionens” s.k. rena metafysik o.s.v.) i åtanke, en definition som här är i hög grad relevant.
Traditionalisternas insisterande på religionsspecifika exoterismers historiskt betingade nödvändighet, och i synnerhet de abrahamitiska, oförståelsen för nödvändigheten av en ny kvalificerat universell mjuktraditionalistisk andlig kultur av den typ som informellt redan, och oundvikligen, i stor utsträckning blivit en gränsöverskridande, mänsklighetsförenande verklighet, var en svaghet.
