- 20 sep.
Född 1884 anslöt sig Bertram Keightley till Teosofiska samfunder vid 20 års ålder, och assisterade Blavatsky under hennes vistelse i England och vid redigeringen av det eklektisk-spekulativa yvighetsverket The Secret Doctrine.
Enligt Theosophy World bidrog han till finansieringen av inköpet av huset på Lansdowne Road i London där Blavatsky kom att residera, och var han sekreterare för Londonlogen. Därefter grundade han och blev den förste generalsekreteraren för samfundets indiska sektion, och en av Annie Besants medgrundare av Central Hindu College i Benares/Varanasi. Under 1900-talets första år var han generalsekreterare för den brittiska sektionen, och bidrog enligt Theosophy World till tillkomsten av något som kallades The International European Theosophical Federation. Han publicerade Reminiscences of H. P. Blavatsky (1931).
Att förstå vad dessa människor höll på med, i en tid då forskningen om de österländska andliga traditionerna – och för den delen även de västerländska esoteriska – ännu var outvecklad, då få av deras auktoriteter och ledare besökt och blivit kända i väst, och då den traditionalistiska skolan ännu inte uppkommit. Att uppfatta den djupare innebörden av deras ifråga om det egna resultatet ofullkomliga strävan, vad de kan sägas ha varit på väg mot, vad de sträckte sig mot, åtminstone när de var som bäst och inte fastnade i all hopplös “ockultism”.
- 19 sep.
En nyformulering, i termer av den “mjuka” traditionalism vars önskvärdhet och möjlighet jag har försökt peka på, av den traditionalistiska skolans essentiella sanningar måste, föreslår jag, anses nödvändig. En nyformulering som skulle innebära en uppstramning, främst i form av ett avlägsnande av skolans ensidigheter, överdrifter och även rena felaktigheter på olika områden.
Det vore rimligen det rätta sättet att vidareföra och förmedla dessa centrala, avgörande sanningar i vår tid och till nya generationer. Förutom de absoluta, religions- och sekttranscenderande “metafysiska” insikterna i sig hör ju till dem inte minst påvisandet av den moderna och postmoderna populära andlighetens egna specifika svagheter och deras idéhistoriska bakgrund och orsaker.
