Amerikanernas egna övervinnande av vad vi kallar atlanticismen är det viktigaste, påpekar jag igen eftersom jag väl förväntas skriva mest om Europa. (Och även jag är förstås amerikaniserad; medveten om det, har jag försökt hävda att eftersom amerikaniseringen är oundviklig, inte minst i Sverige, man måste göra det bästa av situationen, att man åtminstone borde vara amerikaniserad av rätt Amerika, det Amerika som är värt att vara amerikaniserad av.)
Jackson Hinkle har kanske mest framstått som en lättsam popularisator av vad som redan i sig presenterar sig som en populism eller, mer exakt, vill anknyta till en populism, nämligen Haz’ MAGA-kommunism. Åtminstone såtillvida som bakom detta namn, hos Haz själv, i verkligheten döljer sig också en i marxismens historia i hög grad filosofiskt och akademiskt initierad kraft, finns definitivt en plats för popularisering. Haz’ ofta grova, MAGA-populist- och althögeranpassade jargong och provokativa utspel är inte alltid tillräckliga för detta syfte. Hans långa liveströmmar präglas av en spektakulär, ny och oförmedlad enhet av denna jargong och det intellektuella innehållet, medan Hinkle är fri från jargongen, men samtidigt pedagogiskt förenklar åtminstone vissa aspekter eller resultat av Haz’ tänkande.
Hinkle är bara en av flera som ägnar sig åt popularisering, men inte minst p.g.a. hans annorlunda stil och form har han blivit den mest kände och framgångsrike: bl.a. har han intervjuats av Tucker Carlson, och han talade på den historiska, höger- och vänsterdissidenter förenande Rage Against the War Machine-demonstrationen i Washington i våras.
Jag har dock inte följt honom närmare och kan inte avge något allmänt omdöme om honom, om graden av hans seriositet, hans intentionsdjup. Men detta klipp är i alla fall ett gott exempel på den kommunikativa förmåga som media kräver.
En del finns visserligen att tillägga till vad han säger om kommunismen, staten och the common good, om Kina och marxism-leninismen, om ägande av land i Kina. Men det väsentliga är den allmänna vision han presenterar och som det han säger om dessa saker är en del av. Den framstår inte som någonting annat än en vision av en sund konservatism.
Malcom Kyeyune har skrivit massor av viktiga artiklar för Compact, som det är viktigt inte missas i Sverige. Tyvärr är nästan alla betalväggade och därför mindre lämpliga att dela i sociala media, men titta igenom hela listan (märkligt nog ej kronologisk) med rubriker här, som ger en god uppfattning om deras betydelse. Det finns också flera på UnHerd och på annat håll i anglosfären.
DD Geopolitics, 27/8:
Till skillnad från hans oändliga, improviserade knull-liveströmmar fungerar Haz mycket bra inte bara i hans sällsynta korta, disciplinerade videopresentationer, utan också i intervjuer. Även i dem undviker han knullspråket.
Det borde vid det här laget börja bli uppenbart för de flesta hur knullad den populistnationalism och “alternativhöger” som lierat sig med den vanliga atlanticistiska högern är. Inte minst i Sverige, vars variant av denna höger inte har någon minsta lilla tendens att ens frambringa ledare av Trumps typ. I Italien är atlantfanatikern Meloni långt värre än Trump, i linje med den tidiga NATO-postfascismen. Det är akut nödvändigt att uppställa ett verkligt konservativt alternativ.
